Varför Barfota?

Varför barfotahovar?

(Texter & bilder från www.barfotahovar.se  )

För att barfotahovar är ett steg på vägen till friska hovar.
Budskapet vi har är inte skor kontra barfota, då det finns sjuka hovar på båda sidor. Varken det ena eller det andra är det slutgiltiga svaret i jakten på friska hovar. I debatten om man väljer att sko sin häst eller inte, har man helt glömt bort varför man gör det.

Att sko av sin häst är lätt, och det är ett av alla val man gör som hästägare när man väljer vilken hästhållning man vill ha. MEN vi vill understryka att det absolut inte garanterar några friska hovar, likväl ger ju inte en skoning hästar bättre hälsa heller. Vill man ha friska hovar är dock barfota ett steg på vägen. MEN bara ett steg på vägen. Med skor når man aldrig dit. Järnskor botar inga sjukdomar eller deformationer. Järnskor döljer endast dessa så att man kan fortsätta använda hästen utan symptom.

Själva hovvården är endast 10 % avgörande för friska hovar. Resten 90 % den basala grunden för hälsa – är utfodring, motion och miljö. För att få friska hovar måste man ha en frisk häst och det är den svåraste biten. Vad för slags hästhållning är den optimala för hästar? Hur vill de leva? Vad för mat mår de bäst av? Hur mycket motion behövs? Innan man ens kan börja fantisera om kapaciteten i optimala hovar, måste man för det första ha en frisk och sund häst. Därifrån börjar vi vår resa.

Jag sa att barfotahovar är ett steg på vägen mot friska hovar. Det av två anledningar. När man skor sin häst berövar man hästen alla dess naturliga funktioner hovarna har. I den bästa av alla världar- om de inte gör någon skada- så gör de definitivt inte någon nytta heller. Det kan vi inte nöja oss med. Med skor på tillåts inte hovarna fungera så som de är menade. Samt med skor på kan man inte se vad som händer i hovarna, man döljer många sjukdomssymptom som man därför heller inte rättar till. Varför barfotahovar inte är det slutgiltiga svaret är att hästens hälsa inte handlar om hovar. Hovarna är inte ett självändamål. Hovarna speglar hela hästens hälsa. Att ha en barfotahäst i fel miljö, kan också orsaka hästen ett stort lidande och det tar vi avstånd ifrån.

En ömmande barfotahov har sin orsak och vi vill belysa att detta ömmande är en viktig information om hästens hälsa och tillstånd hästägaren bör ta på allvar och därmed ta ansvar för. En häst är inte ömfotad FÖR ATT den är barfota, den är ömfotad för att den inte mår bra av någon anledning.  Den orsaken finns där, oavsett om man har skor på eller inte. Med en barfotahäst upptäcker man det och där har vi skillnaden. Med en järnsko finns orsaken kvar, trots att man inte längre upplever symptomen på den.
För att få och behålla friska hovar måste hoven ha en naturlig form och den måste ha sina naturliga funktioner. För att det ska finnas en hovmekanism måste hoven vara i balans, formad så som den är skapt och belastas rätt.

På bilden ovan ser ni hovavtrycket efter en skodd häst. Den hoven bär all hästens vikt endast med hovväggen, där skon är fäst.

 

Det här är avtrycket efter en vildhäst i Nevada (barfota, såklart) Denna hov bär hästens vikt med hela undersidan. Så som det är meningen.

En häst som bär sin vikt med hovväggen saknar både stötdämpning och hovmekanism. Att inte ha en fungerande hovmekanism påverkar hela hästens kropp genom att cirkulationen blir sämre, vilket i sin tur påverkar alla organ. Syresättningen och återhämtningen blir sämre, bortforslingen av slaggämnen blir sämre och läkning av skador och sjukdomar blir sämre.

Hästen får stötdämpning i varje steg den tar genom att den landar på bakre delen av hoven och får stråltryck. Elastiska putan inne i hoven avlastar kronbenet vid genomtramp. Skodda hästar får sällan tillräckligt med stråltryck då man höjt upp hoven från marken med beslaget och därför förhindrar man hästens naturliga stötdämpning. Följaktligen går stöten upp i lederna istället där den gör skada och hästen drabbas av framförallt inflammationer i leder och spänningar i muskler. Jämför också höga trakter med hur din kropp skulle må av att inte bara träna i klackskor, utan gå med de på dygnet runt.

För att veta vad hästar behöver, vad de är skapta för och kapabla till måste man se på vildhästarna. De förflyttar sig i snitt 4,5 mil per dygn, på alla slags underlag helt utan mänsklig inverkan, på sina friska barfotahovar. Det finns ingenting som kallas för att nöta ut sulan för mycket eller att hovarna går sönder, arten skulle inte ha överlevt med fötter som inte är skapta för att hålla. Motionen vi ger våra hästar är löjlig i jämförelse.

Alla (hov)problem våra tamhästar har, beror på vad vi människor utsätter våra hästar för. Vår hästhållning och hovvård. Det är där vi måste göra en förändring om vi ens vill komma i närheten av vad våra hästar är kapabla till att prestera.